En bra besättning guld värd. Vi har seglat tillsammans i mer än 20 år. Från början var dom med i båten, trivdes, fiskade krabbor, styrde ibland, trimmade båt och segel att gå fortare än andra semesterseglare. Har dom dessutom lite killerinstinkt i sig så blir dom oslagbara. Dom trimmar båt och segel utan att du behöver andas om det. Vi är alltså en familjebesättning. Skepparen kan då koncentrera sig på strategi och taktik för det älskar han som seglingsräv och domare med mer än 40 år på banan, dessutom f.d. segelmakare och båtbyggare. Han kan lugnt ge sig in i striden då han vet att efter målgång får han en välförtjänt whiskey.

Att beställa rätt vind är viktigt

Kontakta SMHI och prata ödmjukt med dem. När ni kommit överens blir det lättare att välja rätt segel utifrån vindens riktning, styrka och sjö. Med en koster väljer man lite motsjö och mycket undanvind.

Sen kontaktar du nån annan gammal seglingsräv som kan allt om vindar och strömmar i banan. Såna rävar hittar du i Uddevalla för dom måste alltid tänka rätt för att överhuvudtaget kunna segla på fjordarna. Min mentor heter Evert Yngve, inför starten 2009 sa så här: Starta på ostkanten för BB, ta första bron där går inte så många.

Gör efter bron ett kort slag upp mot SO, sedan har du koll på hela fältet i lä. Stressas inte av dom andra utan låt båten löpa. Håll koll på nån i klassen du vet seglar bra och stäm av. Segla hela tiden i fri vind ge dig inte in i bröten, du vet att du har en snabb undanvindsbåt.

Detta blev vår strategi och vi följde den till 100%

Väldigt få båtar startade på skottet vid östra startbojen. I vår startgrupp var vi tre eller fyra båtar som tog östra bron, behövde där bara väjatre gånger för båtar på skärande kurs. Efter fyra till fem slag var vi förbi bron. Vid tavlan nära Porsholmen lade vi oss på en BB bog och sträckte sedan fjorden ut. Vi kollade en annan räv, Accenten Oscar, för att få bekräftelse på att vi tänkte rätt, inte jaga höjd utan släpp lite istället, inte bli stressad av några små motvrid. Tack Oscar. Sen var det bara att åka.

Vindbyarna och den friska vinden kom vid Kärrsön och vid Dyrön. Brochande båtar i lä tvingade oss lite väl mycket åt lovart, kanske den enda taktiska missen under seglingen. Undanvinden när vi föll av norrut var härlig.

Besättningen njöt när vi passerade våra konkurrenter, någon till och med bugar och undrar hur en så gammal båt kan segla så fort varpå han tappar koncentrationen och blir ännu mer efter. Här kommer en Laurinritad koster till sin rätt. I de trånga passagerna hade vi tur, kom tillsammans med få båtar och hade gott vatten kring oss.

Härlig uppmärksamhet i Kyrkesund

I Kyrkesund fick vi härlig uppmärksamhet från speakern och publiken. Då förstod vi att det här kunde gå riktigt bra. Vi visste inte då att de tidigare startande båtarna haft kryss nästan hela Haken ut. Vid Vannholmen spetsade vinden till sig ett kort ögonblick men det var snart bara att släppa igen. Vi hade dagen före varit och rekat den sista biten.

På bryggan i Sesterviken kom en man och överlämnade en telefon med ett uppkopplat samtal från GP. Vi räknade med att kanske vara bland de tio främsta men fick nu veta att vi troligen hade vunnit. Glädjetjut och uppståndelse ombord. Sen blev det lite nervöst om det skulle hålla, det cirkulerade rykten om en J-14 och en gammal regelbåt.

Att segla och placera sig i Tjörn Runt har alltid hägrat. På 60-talet seglade vi Orust runt och låg med en liten K-6 och plockade större båtar i Skåpesund och Stigfjordens grunda vatten. Skärgårdssegling med vägval är fantastiskt roligt.
Vi har tidigare bara seglat Tjörn runt en gång. Strategin 2006 var att segla så nära Tjörn att du kan ta på ön. Trots segelhaveri fem minuter före start kom vi då fyra i klassen, Oscar vann. Att vinna Tjörn Runt är stort. Under åren har vi med olika båtar varit först i många seglingar, men Tjörn runt är utan tvekan den seger som känns mest.

Mål 1 för 2010 är nu att försvara placeringen, kanske med ett högre Lys-tal, men det inspirerar bara till ännu bättre trim och fart. Mål 2 är att placera oss i Faerdern. Nu vet vi att vi kan.

Hälsningar besättningen i Cantana